Isbelagda telefontrådar

Foto:  okänd           Tekniska museet PDM  ca  1890

I slutet av 1800-talet hade Stockholm över 5000 telefoner och varje telefonapparat krävde en ledningstråd  mellan telefonstationen och abonnenten.  Man drog då trådarna över hustaken och sammanstrålade sedan allihop till bl. a. detta s.k. telefontorn eller telefongalge.


Tornet  (25 meter högt) byggdes av Motala verkstad och stod klart 1887.  Det byggdes med samma teknik som Eiffeltornet i Paris, dvs med stålbalkar sammannitade till fackverk. Även den första Katarinahissen  (se även www.katarinahissen.se)  i Stockholm utfördes på samma sätt.


Tornet var placerat på taket till Allmänna Telefonaktiebolagets hus vid Malmskillnadsgatan 32 invid Brunkeborgstorg.

Det var också tidigt världens största telefongalge och ett synligt bevis på den stora telefontätheten i huvudstaden.


Tornet invigdes 1887 och redan då anslöts över 4000 st trådar vilket upplevdes som en hel skog......   På vintrarna blev trådarna kraftigt isbehängda vilket gjorde att många gick av pga isens tyngd.

Luftledningarna sammanband telefonabbonenter i Vasastan, Östermalm, Kungsholmen och de norra stadsdelarna. Dessutom kom trådar från understationer i andra stadsdelar.

Eftersom ledningarnas antal hela tiden ökade lavinartat beslöts redan 1889 att istället förlägga allt i jordkablar. Detta var dock inte helt klart förrän i början av 1900-talet.   Dessutom övergick man nu till 2 trådar per abonnent.  Tidigare användes bara en tråd och man använde jorden som återgång.  Nu "skruvade" man 1 par med ett annat par i kabeln.  Skruvning innebär att man tvinnar paren med varandra och därigenom minskar induktionen mellan ledarna och överhörningen mellan abonnenter  minskar.  Nu övergick man också till koppar istället för järntråd varvid diametern (arean) kraftigt kunde minska.  Varje koppartråd isolerades med papper och hela kabeln omslöts av ett blyhölje. En enda kabel kunde innehålla 100 par.

Trots att många luftburna ledningar försvunnit ansåg ändå många invånare i staden att tornet var fult och anskrämligt.

1913 genomfördes därför en tävling om eventuell utsmyckning.

Tornet försågs därefter med fyra hörnpelare och flaggstänger.  Vid alla större evenemang i staden flaggades det på tornet.


1939 placerades den stora neonbestyckade NK-klockan i tornets mitt.  Klockan roterade runt sin axel och var hela 7,5 m i diameter.  Länge var klockan den största i Europa. Den var tillverkad av LM Ericsson.


Som kuriosa kan nämnas att när det flaggades  med vita S-märkta dukar på tornet betydde det att det var gott om strömming i stadens butiker !


23 juni 1952 utbröt en brand (pga svetsningsarbeten) i fastigheten Malmskillnadsgatan 30, dvs  i huset bredvid tornets fastighet. Tornet klarade sig men man rev ändå tornet senare. NK-klockan flyttade nu till NK-varuhusets tak på Hamngatan.

Foto: okänd      Stockholmskällan   1899

Foto: Lennart

af Petersens


Stockholmskällan 

1952

Foto: Gunnar Lantz

1952

Stockholmskällan

SvD 32264.

Huset rakt fram är gamla Telegrafverkets huvudkontor. Revs under 1960-talet och ersattes av ett hus för Sveriges Riksbank.

Här är en bild från en modell hos Stadsmuseet.  Tiden är 1952. Till vänster i bild är hörnan Hamngatan/Norra Smedjegatan (nu Malmskillnadsgatan) dvs där Gallerian ligger idag.

Modellen är byggd av:  Nils Olof Bergvall 2019 i skala 1:400.

Foto:  Jan Wirström


Samma plats  2020.  Det blev ju inget vidare, inga människor, inga bussar.                                Foto:  Jan Wirström.

Dagarna efter bran-den. 125 brandmän från 5 stationer deltog.

Foto: Brandkåren Stockholm.

Fotograf  okänd.

Telefontornet


vid Brunkebergstorg i Stockholm

Text:  Jan Wirström